Kategoriarkiv:Text 04.1 – 04.20

Det går ett spår
över grannens tomt
tydliga tassar
smyger hungrigt på skaren
Vi lockas med, en bit upp på berget
En uppflugen koltrast
huttrar oroligt
Iakttagna

Som ett svalg
omsluts
av blodkärl och slemhinnor
En överrunnen skål
av schlagerkänslor
Inne i intimiteten
finns inte ens himlen

Inte de gröna naglarna
inte heller den ryckiga dansen
Något annat
Ögonen, javisst,
men
den oriktade ilskan
de plötsliga utfallen
och de knäppta händerna

Han är en katedral
planerad och byggd genom åren
Alla blickvinklar
turneras av en förgylld detalj
En solid kropp
som kastar ekon

Hans blick genom linsen
sluts
är borta och bevaras
Jag ser det han såg
en flickas ögon
söker oroligt
sitt nästa steg

Under hatten är isknuten plötsligt borta
vi ögonletar generat
uppe i scenvinden
Mångfärgade sidendukar skjuter
blygt upp
under fötterna
Vi kan inte titta bort

Nu går han lång
i kort t-tröja
Stegar ut avståndet
från katastrofen
Men på ett annat sätt
växer hon in i honom
i blicken
och i leendet

Ingen hemma
Din röst uteblir
och det du fick min att säga
Kvartalandes
en fantom som rödgar

Banalt, men grappan hakar av
och öppnar upp
Rökverk och regn
och vädringsarmen som hackar ut
och nerverna ger upp sin parterr
Upp i stående

Du berättar om
fiskgjusarna i den döda eken
De stiger samlat upp
och lika ned
Inget extra, inga avvikelser
Nedfällda ögonbryn och allvarlig blick
Man vet sånt, men distraheras