Kategoriarkiv:Text 08.1 – 08.20

Några tar tåget
det går
andra väntar på perrongen
Och så de
som är skruvstädsfixerade vid mellanrummet
mellan vagn och plattform
Vad tänker de på?

Språket stiger tidigt upp
utsövt, långsträckt
I klart ljus
ser det det det ser
ekkrona, ekkrona
kopparrör. kopparrör
ros, ros
Så är det,
också

Utfärdat i en annan tid
som försvar för en sandlag,
ett vi-trick
Båd huvudlås och krogjärn

Och än håller han sitt pass
på uppdrag av Leonidas
stramt och stumt
medan vinden leker
bland torrbuskar och snår

Drunknad jag-skugga
över skimmervatten
Skogen står värmlandsfjär
och relativiserar
En – faktiskt – lycklig korp
försöker sjunga mot sitt eko
Allt är begripligt
utom skogen och korpen

I andalusiskt damm
bmx-rider de unga mörka
Stentorget slamras
av rastlöst stillastående
Osäkrar sin vaksamhet
gör utfall
men skingras lika fort
Civilgardet låg-kör
runt i rondellen
som blanka hästar
på cirkus

Hur kombinerar han det perfekta värdskapet
med sin lamslående skygghet
Ingen konst
bara ytterligare en intresserad fråga

När de där kroppsplatserna
släpper makten över blicken
ögonvrån, läpprörelsen
panoreras landskapet
ljus laminat, sorterade pm
annat
Skymt av käkben
och så
broadway-muskeln
ner mot oregelbunden puls
annat, annat

[Sternocleidomastoideus]

Sverige ska skriva ditt namn
bakom fönster
precist inramat
sprättläst bort
Ditt namn
bokstav, bokstav, bokstav, bokstav
mellanslag
bokstav, bokstav, bokstav, bokstav, bokstav, bokstav
glimmet ska slipas bort
magin glasas in

När du gick
tunn
tog du tyngden
som aldrig vägdes
Lätt
tror jag att du ville lämna mig

Håller fast vid flykten
den bortflyende
eller som nu
återvändande
Reser
som stegen mot knoppande fruktträd
där det ena ska bort
och det andra vara kvar